Vad är HSP? Är du också extra känslig person? Medicin? Diagnos?

Hela det kreativa skapande svenska Facebook delar just nu en bloggpost om det nya adhd: känslig personlighet. Alla känner igen sig. Men vaddå känslig personlighet? Det heter väl medmänsklighet? Ni är inte känsliga. Ni är människor!

HSP sägs gå en hel del djupare än vanlig medmänsklighet.

Men. Det tror jag inte. HSP är detsamma som att vara en ängel, en konstnär, en tänkare med närhet till Gud. Och det är ingen sjukdom. Det är äkta mänsklighet. Att kunna känna. Vår gåva och förbannelse.

Medicin då?

Nej tack! Jag passar in på HSP till 90 %. Och på damp och adhd med. Samt även på bipolär. Ska jag äta alla piller på hela apoteket eller vad kan hjälpa mig? Jag är emot diagnoser som säger att det är fel på mig. Det är inte jag som är annorlunda. Det är samhället som vill tvinga mig, förändra mig. Men sorry, jag tar ingen medicin för att få vara med i fårskocken. Jag är punk!

Läs även andra bloggares åsikter om hsp, medicin, diagnos

Comments

[Jack]

HSP är terapeuternas, läkemedelindustrins och yogakursernas nya guldgruva. Man kunde inte tjäna tillräckligt med pengar på elöverkänslighet.

[Maria]

Jag blir mest trött på alla dessa diagnoser och nya förkortningar som dyker upp titt som tätt. Vi är människor, vi är olika varandra och vi är lika varandra. Alla är känsliga på sitt sätt, alla hanterar vi det var och en efter förmåga. Vi kan väl tro på nån slags öppenhet och att vi vill stötta varandra och bara finnas där med respekt för varandra?

[eva-lotta]

Jag är så less på alla diagnoser, ingen får vara speciell längre utan en stämpel i pannan :S

[Tim]

Hög känslighet och medmänsklighet är inte samma sak. Bara för att någon absorberar intryck och information från sin omgivning på ett djupare plan än majoriteten så innebär inte det att den per automatik besitter medmänsklighet.

[Mia S]

Jag brukar prata om känslighet eftersom det handlar om känslor, att känna är mänskligt. Olika människor är mer eller mindre medvetna om sin känslighet, mer eller mindre avstängda, en del människor är helt öppna och kan inte stänga av. Känslor sätter sig i kroppen, det vet alla. Hur ska man då hantera sin känslighet? Att inte kunna stänga av är, i mina ögon, att leva från mitt hjärta, i kärlek, i min egen sanning och det uppskattas inte alltid i vårt samhälle...

Eftersom vi människor är begåvade med känslor så vill åtminstone jag leva i ett samhälle där det är ok, att få känna och vara den jag är utan att bli ifrågasatt, eftersom jag är den jag är passar jag ofta inte in så jag letar en tillhörighet, frågan är då - vilken tillhörighet söker jag, vi, du?

[Lotta]

När det handlar om diagnoser och sjukdomar som ska medicineras håller jag med dig fullständigt Jack. För mig så innebär inte artikeln om HSP en diagnos på en sjukdom som ska medicineras. För mig visar den på att det finns fler som jag och det hjälper mig i min förståelse och mitt accepterande av vem jag är.För mig har det gjort det lättare att hantera hur jag fungerar. Och ja Jack vi är människor och vi är inte sjuka.Men jag känner inte att jag behöver slåss för mig räcker det att vara den jag är. Den här artikeln ökade för mig förståelsen om hur och vem jag är och varför jag är som jag är. Så det är olika hur vi uppfattar saker och ting och hur vi reagerar. Men innerst inne vill både du och jag får var de vi är och det får vi vara. Vi får var de speciella människor vi är. :-)

[AC Collin]

Hej pårej Jack!

Jag har också förundrats över vilka känslor den här diskussionen har väckt, men det ligger kanske i sakens natur ;).Framför allt är det intressant om man ser det ur ett identitetsperspektiv. Alltså vår syn på vad vi är, som Lotta ger uttryck för i sin kommentar.

Jag försöker vrida om mina reglage så att jag inte är, utan har, en mängd egenskaper. Det är svårt, men det går. Se det gärna som ett litet korståg, det är okej. Bloggar om det idag. Tack för inspirationen.

/AC